En sista glimt innan jag har bestämt att lägga ner allt som har med honom att göra.
Visste vart han skulle vara ikväll.
Och jag såg honom
Underbar man men han är inte min längre.
Han var aldrig min någonsin.
Levde för de små stunderna som väckte så mkt liv inom mig.
Men det var alltid på hans villkor aldrig mina.
Alla dessa ord som kom ur hans mun, de var aldrig sanna.
För han valde aldrig mig.
Och jag visste att det skulle gå åt helvete ändå gav jag mig in i leken.
Varför?
Varför tillåter man sig att stampas på för att få så lite tillbaka?
Att man bara tar det lilla man får.
Men detta var för det bästa, måste intala mig det.
Ville jag verkligen leva det liv han lever?
Jag är värd så mkt mer.
Måste stå upp för mig själv.
Frågan är nu om han kommer respektera min önskan & lämna mig ifred eller försöka ännu mer?
Vet inte, vet faktiskt inte..
Måste bara vara stark emot honom för han ska aldrig mer få mig.
Dagens låt: Don't bother - Shakira
Don’t bother,
I'll be fine, I'll be fine, I'll be fine, I'll be fine
Promise you won’t ever see me cry
And after all I'm glad that I'm not your type
Promise you won't ever see me cry
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar