Gråskalan

Hej bloggen! Jag behöver nog dig för att skriva av mig då & då. Annars dumsurfar jag istället. Nyss hemkommen efter ett långt arbetspass i min nya butik. Har kört på där en vecka & det känns riktigt bra. Jättegulliga människor. Men nu är upplärningen över å det blir 2 veckor i min gamla butik innan det blir dags för semester. Men man känner sig ändå splittrad vart man är just nu. Jobbigt med två jobb. Iaf, denna dagen har bara varit hemsk på ett jävla sätt.

Igår tyckte jag nämligen att det var dags att köra mitt första bppass på typ en månad. Under passet skakar mina ben för de är så ovana. Bara trapporna upp höll jag på att sätta mig & vila mellan våningarna. Hursomhelst fick Sofia med mig till Debban efter. Min kropp pallade typ en timme (synd för det var sjukt mkt snygga killar där) sen däcka jag hemma. Och imorse när jag vaknade. Man kan ju inte gå normalt! Det värsta är typ att sätta på toalettstolen, handikappstoa tack!

Annars har jag försökt få orning på runtomkring mig. Har äntligen oljat in trallen & satt blommor på balkongen. Och såklart betett mig som en lillasyster (men man är ju lillasyster men kanske inte ska vara det mot sina vänner) insett att aldrig ge mer än vad man får tillbaka, och att sätta sig själv främst (detta måste jag nog jobba mer på). Och killar som tror att de kan få vem man vill ska man inte ge sig till. För vem är kapet liksom? Finns fan så mkt mer snygga tjejer i den här världen än killar.

Nä, om man skulle försöka lyfta ett ben å ta sig fram till kylskåpet å äta nåt