När insikten hinner ifatt en...

Är det då man börjar förstå?
Att man levt i denna självförnekelsen, levt på hoppet och trott att han kommer inse?
Har inte hört ett ord av M på en vecka och har inte räknat med det.
Men jag har nog insett att det är bara på hans villkor,aldrig mina, jag kommer inte vidare i mitt liv.
han kan inte tro att han bara kan dyka upp när han väl behagar.
Nej, nu är det slut. Han har gjort sitt val medvetet eller omedvetet nu får han fan satsa på det.
Nästa gång vi ses ska vara den sista. Shit, vad tänkte jag med under denna tiden.
Jag kanske blir den som gråter nu tills jag hittar en ny att ge mina tårar men det är han som kommer gråta sen när han insett vad han har förlorat...

M, du kommer sakna mig mer än vad jag kommer sakna dig när allt detta har lagt sig...